Far out - Söndagskarma


På Soltorpsvägen intet nytt, dagen efter är som det är, ingen orkar riktigt bry sig om något alls? Joel flyttar in igen och allt är som det ska vara. När ingen riktigt längre orkar tugga eller anstränga sig för att dra det där sista skämtet som alltid kommer, analytikerns status efter gårdagens mayhem går inte att missa, inte en chans, det är mer död än alive, lite vemod i luften, ingen säger något, i ställer lirar vi Say hello, Wave goodbye och alla längtar förmodligen alltid någon annanstans, där gräset växer grönare än här. Det är nog så, alla vet att det bara är timmar kvar i frihet innan gruvan slår upp portarna, fan i mig jag behöver ett break.
Ah, Ain't no love, alltid när den låten spelas tycker jag alltid lite extra synd om mig själv, jag vet inte varför? det känns rätt, lite tommare blick, lite vemodigare, och så en high five, ingen kan komma åt Söndagskarman. 
fyfan vilken loser man är, disappearing world, varför kan man aldrig vara nöjd? 
Have a good one - 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback