PelleLindh

 
Yeahaa! Det har kommit till min kännedom att min blogg ibland uppfattas som ganska dyster,
grå och i vissa delar och hörn en smula malankolisk, att jag skulle vara en olycklig pojke.
Helt galet gott folk and folks, jag försöker ju ständigt upplysa om att det bara är jag som
romantiserar över saker och ting och får det att låta som om helvetete väntade. Det är ju
inte så det ligger till, jag vill ju bara vara lika häftig som Hank. Jag är förmodligen världens
lyckligaste sten, believe me, det finns inga moln på min himmel.
Här har vi då krystat fram två försök till att se glad ut så att folk i stugorna ska haja och tona
ner sin tro om mig som deprimerad konstnär.
Jag vet det jag vet det, jag flinar aldrig med tänderna, ofta beror det på att jag käkar så
jävla massa apelsiner så att det alltid fastnar jox mellan framgaddarna och det känns inte så
latjo lajban och sedan ser jag inte riktigt glad ut när tänderna syns utan mer som att man
just trampat i klaveret, du vet, blivit påkommen med brallorna nere och man känner att aj
fan, det här va inget bra. 
Aja, skit i det så länge, i dag är jag extra glad, det är man alltid när det ska ut och kuskas. 
Jag tror vi landar i Milano runt 20 tiden i kväll och om vi har tur så står Skoglund där med 
flyktbilen startad och klar så vi kan rulla mot Italienska alperna och Alagna. 
Den här semestern kommer helt klart som en plåt med nybakta bullar och smakar extra 
fint, det blir ett litet bryt från alla surkorvar ute på Lidingö som tjatar om att det var bättre
förr. 
Det känns lite som lunchsketchen från kvarteret skatan, "vill du byta?" vad har du? Jag har 
gnälliga kärringar, trötta slipsnissar och ryggont, oj! vad har du? jag har skidåkning, 
gulaschsoppa och Milan-Lazio, man byter inte gärna till sig, unfair trade liksom. 
Fan jag måste packa också, börjar bli time. 
Allright, ringt mor, ringt far, då så. 

Every pore pedestrian dolts back home - Have a good one. 

...Så jag tog min konst, min halvhjärtade dvdsamling och en trasiga väska med prylar och 
flyttade in till Eddies lya på Odenplan. Egentligen hade jag nog gärna stannat i Ulvsunda och
spenderat dagarna med att terrorisera Ida (vithaj), äta tacos varje dag, kollat på när brorsan
lirar fallout och sovit på soffan, sådana saker som inte kräver massor av en, dom saker som alltid
kommer innebära minimal ansträngning av en men generera en skyhelvetes inner peace.
Jag undrar vad som kommer hända mig först? kommer jag skaffa kids, fixa körkort, skrapa ihop till
en flickvänn, köpa ett hus, jycke, visa ansvar, bli seriös, sluta romantisera över saker som borde
hända men sällan inträffar.
Kanske borde jag inte äta tacos varje dag? varför, det är gott som fan, det ska erkännas
att jag är rädd för att köra bil, det är jävligt svårt och det skulle finnas risk för att jag backade
över någon oskyldig tant med en icapåse full av potatis och socker.
Jag vet det jag vet det jag vet det... det kan nog bli så att jag kommer att fortsätta att vara en
myt av mig själv och en vandrande klyscha, jag lovar, det blir inte bättre av att jag snart
kommer vara jävligt bra på att lira gura och som nu kan sitta ensam i bara strumplästen, 
lyssna på counting crows, lira sullivan street (så jävla bra låt, magisk - I'm down on my knees),
tycka synd och mig själv och samtidigt älska det. Det kräver sin man det med.
Lite för oärlig, way way på tok för egenkär, något oseriös, krävande, oansvarig, kräsen,
lättdryg toppad med en fet skottkärra frihetskänsla. Ihopskrapandet av fru har aldrig gått lättare.
spelar ingen roll, jag är för lat och för trött på det bara, jag har provat en eller ett par gånger
tro mig. Om du ska plocka russinen ur kakan så är det fan i mig bäst att du gillar russin också,
och om du tänker efter så är russin inte någon höjdare, någon gång alls.
Alla hatar att sova ensam visst, om man är tillräckligt egoistisk får man sova ensam, det är det
som är baksidan med att var ensam, att man ibland får vara ensam, som sagt, det kräver sin
man, jag kan njuta av det, man måste lida lite för konsten som det heter. Och på tal om konst så
är tavlan till salu, får jag hundra tusen? 50 spänn? ah men vafan, det är inget happymeal, nu är
det prima, jag la ner själ, tre spritpennor och två timmar betald arbetstid.

Have a good one .

Californication är det enda jag vill bry mig i just nu, här ligger jag och romantiserar över hur jävla sjukt det vore att dra till LA, börja röka och få ligga med alla i hela världen.
Verkligheten ser något tristare ut för tillfället är jag rädd, fast nu listar du säkert ut att ett stort jävla MEN lurar runt hörnet och jajamensan, det ser ut som att jag och analytikern sticker till Italien och Alperna om några veckor och i slutet av Februari möjligen Thailand eller för hoppningsvis Västindien med Isabelle så det ljusnar gott folk, det ljusnar för sonen från Vallstaby.
Ska också nämna att nyårstrippen till Germanien blev ett stycke magiskt hitsoria och sensation levererade 100%. Tolvan blev mäktig med ett everybody-sit-down-moment innan nedräkning och bromance som inledning på 2lax11. Ingrosso körde sitt set direkt efter och alla olyckliga vart lyckliga och vi som redan va lyckliga vart ännu lyckligare, det är så det funkar.
Aja, i väntan på bättre tiden kommer jag fortsätta drömma om LA och surfarflickor som stoppar röda isglassar i munnen på mig utan att jag ens vet deras namn, ingen kommer åt mig, det är min karma, fast just nu vet jag mycket väl att det enda jag för stunden har gemensamt med mister Moody är skrivkrampen, fast bara för stunden, glöm aldrig det.

Far out .